ERIK BLÜCHER DØMT FOR RASISME

BLÜCHER & CO. DØMT FOR RASISME

	Den annen november ble hatkremmeren Erik Blücher, også kjent som Tor Erik Nilsen, idømt fengselsstraffer for brudd på den svenske rasismelovgivningen. Vi kommer tilbake med en fyldigere dekning senere. I mellomtiden gjengir vi hele dommen nedenfor. Dommen er ekstra interessant ettersom Michael Knutsen møter i Eidsvoll herredsrett den 16. og 17 November, tiltalt for spredning av landsers "Republik der strolche", en av de CD- platene som Blücher nå er dømt for. Bakgrunnen for rettssaken er at Knutsen har nektet å vedta en bot på kroner 20 000 for brudd på rasismeparagrafen i straffeloven.

Hatkremmeren Erik Blücher fikk tre måneder for rasisme

Dommen

PARTER (antal tilltalade: 4)
Referensnummer: 15305320

Åklagare
Justitiekanslern genom chefsåklagaren Guntra Åhlund
Box 2308
103 17 STOCKHOLM

Tilltalad
PETER Tommy Andersson, 670419-1490
Atterbomsgatan 19
754 30 UPPSALA

Offentlig försvarare:
advokaten Mats Ardhe
Box 1049
751 40 UPPSALA

DOMSLUT

BEGÅNGNA BROTTLAGRUM
Yttrandefrihetsbrottet hets mot 5 kap 1 § 1 st och 4 § 1 st,
folkgrupp 6 kap 5 och 7 §§ och 10 kap 1 §
1 st yttrandefrihetsgrundlagen,
7 kap 4 § 11 p
tryckfrihetsförordningen och
16 kap 8 § brottsbalken

PÅFÖLJD M M
Fängelse en (1) månad

SÄRSKILD RÄTTSVERKAN M M
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på trehundra (300) kr
enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

ANNAN SÄRSKILD RÄTTSVERKAN
I beslag tagna ljudupptagningar (CD-skivor) med beteckningarna
”Landser, Republik der Strolche” (3 st), ”For Segregationists only,
Volume 2” (3 st), ”Open season, Frontline Fighters” (5 st) och
”Blood & Honour, volume two” (5 st) samt videofilmen
”Kriegsberichter, Video Magazine, volume 1” (4 st) förklaras
konfiskerade. Beslagen skall bestå till dess domen i ansvarsdelen
vinner laga kraft mot Peter Andersson (Uppsala polisdistrikt, krimjouren;
beslagsliggare 1312-96, nr 5, 18, 28, 31 och 39)

BESLUT I ÖVRIGA FRÅGOR, SKADESTÅND M M
1. Mats Ardhe tillerkänns av allmänna medel ersättning med femtioentusenåttahundrasjuttiotre (51 873) kr. Av beloppet avser 51 776 kr arbete och 97 kr utlägg. Från beloppet att utbetala skall avräknas 35 217 kr vilket förskotterats i beslut den 20 januari 1998 (aktbil 221)
2. Av kostnaderna för försvaret skall Peter Andersson betala tillbaka ettusen (1 000) kr till staten

PARTER (antal tilltalade: 4)
Referensnummer: 15305354

Åklagare
Justitiekanslern genom chefsåklagaren Guntra Åhlund
Box 2308
103 17 STOCKHOLM

Tilltalad
HANS Göran Himmler Petersson, 671105-2776
Närlundavägen 8 G
252 75 HELSINGBORG

Offentlig försvarare:
advokaten Bengt Sörman
Box 1013
751 40 UPPSALA

DOMSLUT

PÅFÖLJD M M
Fängelse tre (3) månader

SÄRSKILD RÄTTSVERKAN M M
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på trehundra (300) kr
enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

BESLUT I ÖVRIGA FRÅGOR
1. I beslag tagna ljudupptagningar (CD-skivor) med beteckningarna «Landser, Republik der Strolche» (3 st) och «Open season, Frontline Fighters» (5 st) skall bestå till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot Hans Petersson (Uppsala polisdistrikt, krimjouren; beslagsliggare 1312-96, nr 5 och 28)
2. Bengt Sörman tillerkänns av allmänna medel ersättning med femtiotusensjuhundrafemtiotvå (50 752) kr. Av beloppet avser 50 655 kr arbete och 97 kr utlägg. Från beloppet att utbetala skall avräknas 35 137 kr vilket förskotterats i beslut den 20 januari 1998 (aktbil 221)
3. Av kostnaderna för försvaret skall Hans Petersson betala tillbaka ettusen (1 000) kr till staten

PARTER (antal tilltalade: 4)
Referensnummer: 15305355

Åklagare
Justitiekanslern genom chefsåklagaren Guntra Åhlund
Box 2308
103 17 STOCKHOLM

Tilltalad
BERT-OVE Jonas Rasmussen, 720712-4137
Storgatan 32
260 50 BILLESHOLM

Offentlig försvarare:
advokaten Kerstin Koorti
Box 5580
114 85 STOCKHOLM

DOMSLUT

PÅFÖLJD M M
Fängelse tre (3) månader

SÄRSKILD RÄTTSVERKAN M M
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på trehundra (300) kr
enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond

BESLUT I ÖVRIGA FRÅGOR
1. I beslag tagna ljudupptagningar (CD-skivor) med beteckningarna «Landser, Republik der Strolche» (3 st) och «Open season, Frontline Fighters» (5 st) skall bestå till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot Bert-Ove Rasmussen (Uppsala polisdistrikt, krimjouren; beslagsliggare 1312-96, nr 5 och 28)
2. Kerstin Koorti tillerkänns av allmänna medel ersättning med femtioåttatusenfemhundrafemtiosex (58 556) kr. Av beloppet avser 49 006 kr arbete, 8 800 kr tidsspillan och 750 kr utlägg. Från beloppet att utbetala skall avräknas 32 314 kr vilket förskotterats i beslut den 20 januari 1998 (aktbil 221)
3. Av kostnaderna för försvaret skall Bert-Ove Rasmussen betala tillbaka femhundra (500) kr till staten

PARTER (antal tilltalade: 4)
Referensnummer: 15305356

Åklagare
Justitiekanslern genom chefsåklagaren Guntra Åhlund
Box 2308
103 17 STOCKHOLM

Tilltalad
Tor ERIK Nilsen, 530529-1816
Filborna församling
Box 9035
250 09 HELSINGBORG

Offentlig försvarare:
advokaten Stefan Rosell
Box 1325
251 13 HELSINGBORG

DOMSLUT

BEGÅNGNA BROTTLAGRUM
Yttrandefrihetsbrottet hets mot 5 kap 1 § 1st och 4 § 1 st,
folkgrupp 6 kap 5 och 7 §§ och 10 kap 1 §
1 st yttrandefrihetsgrundlagen,
7 kap 4 § 11 p
tryckfrihetsförordningen och
16 kap 8 § brottsbalken

PÅFÖLJD M M
Fängelse tre (3) månader

SÄRSKILD RÄTTSVERKAN M M
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på trehundra (300) kr
enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond
BESLUT I ÖVRIGA FRÅGOR
1. I beslag tagna ljudupptagningar (CD-skivor) med beteckningarna «Landser, Republik der Strolche» (3 st) och «Open season, Frontline Fighters» (5 st) skall bestå till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot Erik Nilsen (Uppsala polisdistrikt, krimjouren; beslagsliggare 1312-96, nr 5 och 28)
2. Stefan Rosell tillerkänns av allmänna medel ersättning med sjuttioåttatusenfemhundrasextiosju (78 567) kr. Av beloppet avser 41 533 kr arbete, 22 160 kr tidsspillan och 14 440 kr utlägg. Från beloppet att utbetala skall avräknas 52 477 kr vilket förskotterats i beslut den 20 januari 1998 (aktbil 221)
3. Av kostnaderna för försvaret skall Erik Nilsen betala tillbaka femhundra (500) kr till staten

INLEDNING
Justitiekanslern (JK) har yrkat ansvar på Peter Andersson, Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp i enlighet med vad som framgår nedan under yrkanden m m.
Tingsrätten har i beslut av den 12 juni 1997 - såvitt nu är av intresse - funnit att Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen är yttrandefrihetsrättsligt ansvariga för spridningen av ljudupptagningarna «»Landser, Republik der Strolche» och »Open Season, Frontline Fighters». Tingsrätten fann sammanfattningsvis i denna del följande utrett. Utredningen i målet ansågs ge vid handen att Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen och Per Ahlberg - mot vilken JK:s talan avvisades i sin helhet - i någon form bedrivit ett samarbete. Tingsrätten anförde beträffande detta samarbete i huvudsak följande. Någon gång under mitten av 1990-talet bildade den numera avlidne Lars-Magnus Westrup en löst sammansatt organisation syftande till bl a att sälja skivor. Redan på detta stadium fanns kontakter mellan Lars-Magnus Westrup och Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen. När Lars-Magnus Westrup sedermera avled fortsatte denna löst sammansatta organisations verksamhet att bedrivas av ett antal personer och där Per Ahlberg framstått som något av en samlande gestalt. Per Ahlberg tillhandahöll lokaler för olika delar av verksamheten, bl a för vad han uppfattade som «Ragnarock Reckords», vilka lokaler kom att benämnas «Klubb Valhall». I dessa lokaler upplät han även en studioutrustning för inspelning av musik. Tingsrätten fann vidare utrett att de aktuella ljudupptagningarna framställts av «Ragnarock Records» och att de skickats till och pressats av RITEK Corporation i Taiwan, vilket bolag sedan levererat samtliga dessa ljudupptagningar till firman Grafisk Service med Per Jönsson (numera Ahlberg) som mottagare. Firman Grafisk Service, innehades av Bert-Ove Rasmussen, och denne hade även upplåtit en postbox, till vilken «Ragnarock Records» post eftersänts samt ett telefonnummer, vilket angivits som ordertelefon i ett nyhetsblad för Wasakåren nr 2, Segerrunan. Erik Nilsen befanns vara den som hade tömt postboxen samt varit den som skött kontakter med artister för «Ragnarock Records» räkning. Ljudupptagningarna «Open Season, Frontline Fighters» och «Landser, Republik der Strolche» annonserades i Segerrunan nr 2, 1996. Rasmussens telefonnummer och, via eftersändning, postbox utgjorde såleds beställningskanalerna för de aktuella ljudupptagningarna. Erik Nilsen hade vid en efterkommande tryckning av Wasakårens nyhetsblad, Segerrunan, som haft en anknytning till i vart fall »Klubb Valhall», utelämnat ljudupptagningen »Landser, Republik der Strolche», eftersom den enligt hans egna uppgifter inte motsvarade förväntningarna vad gäller försäljning. Han lät dock även fortsättningsvis annonsera ljudupptagningen «Open Season, Frontline Fighters» i Segerrunan. Av utredningen framgick vidare att verksamheten på årsbasis omsatt belopp av storleksordningen 900 000 kr, vilket i sammanhanget inte kunde anses vara en obetydlig summa. Tingsrätten framhöll att Erik Nilsen i skivverksamheten ombesörjt viss kontakt utåt, att han ansvarat för utgivning av nyhetsblad samt att han även deltagit i distribution och förpackning av ljudupptagningar. Hans Petersson befanns ha svarat för den inledande hanteringen och redovisningen av de medel som influtit p g a skivförsäljning men även Erik Nilsen ansågs ha varit honom behjälplig i denna del. Tingsrätten fann vidare att Hans Petersson hade deltagit i distributionen av ljudupptagningar och enligt egen utsago kände han till att «Ragnarock Records» haft de aktuella ljudupptagningarna till försäljning. Bert-Ove Rasmussen befanns ha ombesörjt tryckning samt deltagit i distribution av ljudupptagningar. Vid en samlad bedömning av vad som sålunda framkommit i målet fann tingsrätten att de på ett sådant sätt deltagit i den verksamhet som syftade till utgivning och spridande av ljudupptagningar att de ådragit sig ett yttrandefrihetsrättsligt ansvar i enlighet med JK:s ansvarspåstående.
Tingsrätten fann vidare i samma beslut Peter Andersson yttrandefrihetsrättsligt ansvarig för spridningen av dels ljudupptagningarna «For Segregationists only, Volume 2” och «Blood & Honour, volume two», dels videofilmen «Kriegsberichter, Video Magazine, volume 1” då han befanns ha bjudit ut de aktuella alstern vid en sammankomst i Tuna bygdegård. Då enligt tingsrättens mening ljudupptagningarna «Landser, Republik der Strolche» och «Open Season, Frontline Fighters» skulle anses framställda i den verksamhet som ömsom benämnts «Ragnarock Records», ömsom «Klubb Valhall», för vilken verksamhet Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen kunde hållas ansvariga, avvisades JK:s talan mot Peter Andersson i denna del, eftersom det kunnat klarläggas vilka som låtit framställa dem.
Tingsrättens beslut har beträffande Per Ahlberg, Hans Petersson och Erik Nilsen vunnit laga kraft.
Beträffande Bert-Ove Rasmussen har Svea hovrätt i laga kraftvunnet beslut av den 19 mars 1998 fastställt tingsrättens beslut. Hovrätten fann i likhet med tingsrätten att denne var
att anse som spridare av de aktuella ljudupptagningarna på skäl som tingsrätten anfört.
Beträffande Peter Andersson har hovrätten i nyssnämnda beslut - vilket vunnit laga kraft - upphävt tingsrättens beslut att avvisa den av JK förda talan mot Peter Andersson rörande ljudupptagningarna «Landser, Republik der Strolche» och «Open Season, Frontline Fighters» samt förklarat honom ansvarig för nämnda ljudupptagningar i egenskap av spridare. Hovrätten anförde i denna del i huvudsak följande. Hovrätten fann visserligen utrett att de aktuella ljudupptagningarna levererats till Sverige från Taiwan på sätt tingsrätten angett. Hovrätten anförde dock att ljudupptagningen «Open Season, Frontline Fighters» var märkt på sätt som inte kunde utesluta att CD-skivorna antingen levererats till Danmark och därefter förts över till Sverige eller att de efter det att de levererats till Sverige kunde ha förts vidare ut ur landet för att därefter - okänt hur - åter ha kommit in i landet. Hovrätten fann vidare beträffande ljudupptagningen «Landser, Republik der Strolche» - oaktat de beslagtagna exemplaren inte hade samma märkning - att det fanns en möjlighet att även kopior av denna CD-skiva varit föremål för samma hantering. Mot bakgrund av vad som anförts fann hovrätten att det inte kunnat klarläggas vem som fört in de aktuella ljudupptagningarna till Sverige för spridning här i landet. Peter Andersson ansågs, med hänsyn till de uppgifter han själv lämnat vilka befanns vinna stöd av övrig utredning i målet, ansvarig som spridare av de aktuella ljudupptagningarna.

YRKANDEN M M
JK har mot bakgrund av ovan redovisade beslut i fråga om yttrandefrihetsrättsligt ansvar yrkat att Peter Andersson, Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen skall dömas för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp enligt följande.
Peter Andersson har den 27 juli 1996 i Tuna bygdegård, Alunda, bjudit ut nedan angivna ljudupptagningar (CD-skivor) till försäljning eller spridning på annat sätt. Ljudupptagningarna innehåller i angivna delar texter som innefattar hot eller uttrycker missaktning mot folkgrupp eller liknande grupp av personer med anspelning på gruppernas ras, hudfärg eller nationella eller etniska ursprung. De ljudupptagningar - innehållande sådana texter - som Peter Andersson spritt är:
1. «Landser, Republik der Strolche» - spår 4, 6, 9, 11, och 13 (domsbilaga 1 sid 1-7)
2. «For Segregationists only, Volume 2” - spår 1, 6-12, 16 och 18 (domsbilaga 1 sid 8-25)
3. «Open Season, Frontline Fighters» - spår 2-3, 5-7, 11-12 och 14 (domsbilaga 1 sid 26- 35)
4. «Blood & Honour, volume two» - spår 4, 10, 12 och 14 (domsbilaga 1 sid 36-43)

De texter som innefattar påstått hot och påstådd missaktning återges i hörbara delar, jämte översättningar, i bilaga 1 till stämningsansökan (domsbilaga 1).
Peter Andersson har vid samma tillfälle och på samma plats bjudit ut även filmen (videogram) «Kriegsberichter, Video Magazine, volume 1” till försäljning eller spridning på annat sätt. I filmen ges, i de delar som anges i bilaga 2 till stämningsansökan (domsbilaga 2), uttryck för hot eller missaktning mot folkgrupp eller liknande grupp av personer med anspelning på gruppernas ras, hudfärg eller nationella eller etniska ursprung.
Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen har i Helsingborg under år 1996 bjudit ut nedan angivna ljudupptagningar (CD-skivor) till försäljning eller spridning på annat sätt. Ljudupptagningarna innehåller i angivna delar texter som innefattar hot eller missaktning mot folkgrupp eller liknande grupp av personer med anspelning på gruppernas ras, hudfärg eller nationella eller etniska ursprung. De ljudupptagningar - innehållande sådana texter - som Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen spritt är:
1. «Landser, Republik der Strolche» - spår 4, 6, 9, 11, och 13 (domsbilaga 1 sid 1-7)
2. «Open Season, Frontline Fighters» - spår 2-3, 5-7, 11-12 och 14 (domsbilaga 1 sid 26-35)

De texter som innefattar påstått hot och påstådd missaktning återges i hörbara delar jämte översättningar i bilaga 1 till stämningsansökan (domsbilaga 1).

JK har vidare yrkat att rätten förklarar nedan angivna ljudupptagningar och nedan angiven film (videogram) konfiskerade:
«Landser, Republik der Strolche»
«For Segregationists only, Volume 2”
«Open Season, Frontline Fighters»
«Blood & Honour, volume two»
«Kriegsberichter, Video Magazine, volume 1”

Sådana exemplar av ljudupptagningarna respektive filmen som kan bli föremål för verkställighet av ett beslut om konfiskering har tagits i beslag. JK har yrkat att detta beslag skall bestå till dess rättens beslut om konfiskering har vunnit laga kraft. Beslaget i denna del avser punkterna 5 (3 ex.), 18 (3 ex), 28 (5 ex.), 31 (5 ex.) och 39 (4 ex.) i beslagsprotokoll 1312-96 (Peter Andersson).

DOMSKÄL
Peter Andersson har bestritt ansvar för brott och därvid anfört i huvudsak följande. Han vidgår att han bjudit ut och sålt ett mycket begränsat antal ljudupptagningar till en begränsad krets likasinnade. Han har inte haft kännedom om ljudupptagningarnas eller videofilmens innehåll eftersom han har begränsade kunskaper i såväl det tyska som det engelska språket. - Brottet är i vart fall att anse som ringa brott. - Det som uttrycks på ljudupptagningarna är inte hörbart vilket medför att meddelandena inte kan utgöra hot eller missaktning. Om ljudupptagningarna skulle anses som hörbara vitsordas att följande spår utgör hot eller missaktning: «Landser, Republik der Strolche»; spår 11, «For Segregationists only, Volume 2”; spår 7, 9, 10 och 11, «Open Season, Frontline Fighters»; spår 2, 3, 5 och 6 och «Blood & Honour, volume two»; spår 4, 12 och 14. Han har inte sålt eller haft någon avsikt att sälja videofilmen. Dess textinnehåll är ohörbart varför inget åtalat avsnitt kan vitsordas som i och för sig innehållande hot eller missaktning. - Peter Andersson har ingen erinran mot att det särskilda yrkandet bifalls.
Hans Petersson har förnekat brott och bestritt ansvar och därvid anfört i huvudsak följande. Han har inga kunskaper i det tyska språket och hans kunskaper i det engelska språket är mycket bristfälliga, varför han inte har någon uppfattning om texternas innehåll. Han har endast varit intresserad av musiken. - Om brott skulle anses föreligga är detta att anse såsom ringa, eftersom spridning skett till en mycket begränsad krets. - Det vitsordas att följande spår utgör hot eller missaktning: «Landser, Republik der Strolche»; spår 11 och «Open Season, Frontline Fighters»; spår 2, 3, 5 och 6.
Bert-Ove Rasmussen har förnekat såväl brott som att han spritt de aktuella ljudupptagningarna och därvid anfört i huvudsak följande. Han har inte hört de aktuella spåren och hade han känt till dess innehåll hade han i vart fall inte medverkat till dess spridning. - Det vitsordas att följande spår utgör hot eller missaktning: «Landser, Republik der Strolche»; spår 11 och «Open Season, Frontline Fighters»; spår 2, 3, 5 och 6.
Erik Nilsen har förnekat brott under påstående att ljudupptagningarnas innehåll inte är brottsligt. Han har förnekat ansvar på grund av att spridningen av ljudupptagningarna varit begränsad, i vart fall är gärningen med hänsyn härtill att anse som ringa brott.
JK har som muntlig bevisning åberopat förhör med Peter Andersson, Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen. Vidare har JK åberopat uppspelning av «Landser, Republik der Strolche», «For Segregationists only, Volume 2”, «Open Season, Frontline Fighters» och «Blood & Honour, volume two» i åtalade delar och syn av videofilmen «Kriegsberichter, Video Magazine, volume 1” i åtalade delar.
Peter Andersson har närmare hörd över åtalet uppgivit i huvudsak följande. Han befann sig på Tuna bygdegård för att sälja cirka 200 CD-skivor, bl a de i målet aktuella. Hans syfte med försäljningen var att erhålla pengar att köpa in andra skivor för till sin mycket stora skiv- och videosamling. Han har sammanlagt cirka 20 000- 25 000 st singlar, videoband, CD- och LP-skivor varför han inte har någon möjlighet att lyssna på allt han köper och säljer. Han visste dock att de i målet aktuella CD-skivorna var s.k. «skinheads- och vit maktmusik». - Han behärskar mycket lite tyska och har viss kunskap i engelska men inte tillräckliga kunskaper för att förstå någon av de i målet aktuella sångtexterna. - Han kan ha sålt något exemplar av »Landser, Republik der Strolche» till «folk som gillar musiken» och han kan också ha sålt något enstaka exemplar av «For Segregationists only, Volume 2”, «Open Season, Frontline Fighters» och «Blood & Honour, Volume two» . - Han fick samma dag av en kompis, cirka en till två timmar före konserten i bygdegården, fyra-fem exemplar av den i målet aktuella videofilmen. Det var inte hans avsikt att sälja filmen utan han skulle själv titta på den. Han «slängde» filmerna på bordet och tänkte inte närmare på dem. Han sålde inget exemplar av filmen. Han vet vem som har framställt filmen men vill inte namnge denne. Filmen går att beställa.
Hans Petersson har närmare hörd över åtalet uppgivit i huvudsak följande. «Ragnarock Records» hade mindre än ett tiotal exemplar av «Landser, Republik der Strolche» respektive «Open Season, Frontline Fighters» i lager till försäljning. När «Landser, Republik der Strolche» drogs tillbaks, eftersom texten visade sig vara olämplig, hade Segerrunan nr 2, 1996, hunnit skickas ut och tre exemplar av nyssnämnda CD-skiva hade sålts. Han vet inte till vilka eller hur många personer som Segerrunan skickades ut till, eftersom han inte deltog i distributionen av den. - Ett eller två exemplar av «Open Season, Frontline fighters» såldes. - Han hjälpte till att paketera skivor vid ett tiotal tillfällen. - Han kan inte tyska och har bristfälliga kunskaper i engelska. - Han har inte lyssnat på «Open Season, Frontline Fighters».
Bert-Ove Rasmussen har närmare hörd över åtalet uppgivit i huvudsak följande. Idag är det första gången han hör «Open Season, Frontline Fighters» och «Landser, Republik der Strolche» uppspelas. Han har inte heller sett CD-skivorna förut. Han kan inte tyska och förstår englska dåligt. Han har inte haft med Segerrunan att göra och vet inte vilka skivor som annonserades i den. Han vet inte heller något om hur många exemplar som funnits i lager eller hur många skivor som sålts.
Erik Nilsen har närmare hörd över åtalet uppgivit i huvudsak följande. Han har tryckt det aktuella numret av Segerrunan i cirka 200-300 exemplar men inte distribuerat den. Han hade inte tryckt den om det inte hade stått en uppmaning till kunderna att inte rikta hat eller våldsaktioner mot enskilda invandrare Han fick sedan order om att ta bort «Landser, Republik der Strolche» inför nästa tryckning av Segerrunan. - Han har sett «Ragnarock Reckords» försäljningsstatistik och är helt säker på att endast ett exemplar av «Landser, Republik der Strolche» respektive tre exemplar av «Open Season, Frontline Fighters» såldes. - Han har lyssnat på «Landser, Republik der Strolche» men kan inte tyska och känner därför inte till innehållet så bra. Idag är det första gången han hör «Open season, Frontline Fighters» uppspelas.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING
Ansvarsfrågorna
I 2 kap 1 § 1 st 1 p regeringsformen (RF) stadgas att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten skall vara mycket vid, men den är inte en ovillkorlig rättighet utan får enligt 2 kap 12 § RF begränsas genom lag i den utsträckning som 13 § i samma kapitel medger.
I 7 kap 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen (TF) anges vilka gärningar, begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt lag, som skall anses som tryckfrihetsbrott. Begås motsvarande gärningar i ett radioprogram, en film eller en ljudupptagning, skall dessa, om de också är straffbara enligt lag, anses som yttrandefrihetsbrott. Detta framgår av 5 kap 1 § 1 st yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Bestämmelserna i bl a 5 kap är enligt 10 kap 1 § 1st YGL tillämpliga också på sådana filmer och ljudupptagningar som framställts utomlands och som lämnats ut för spridning i Sverige. I 6 kap 3-5 § YGL anges vem som har ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ljudupptagningar och videofilmer.
Brottet hets mot folkgrupp är straffbart enligt 16 kap 8 § brottsbalken. Brottet är ett yttrandefrihetsbrott om det begås genom t ex en ljudupptagning eller ett i videogram. Brottsbeskrivningen upptar tre rekvisit. Den brottsliga handlingen skall bestå i hot eller uttryck för missaktning, den skall ske i uttalande eller i annat meddelande som sprids och gärningen skall avse folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
I målet är till en början fråga om dels huruvida ljudupptagningarna och videofilmen spritts på sätt som föranleder straffansvar, dels huruvida åtalade spår på ljudupptagningarna och åtalade sekvenser av videofilmen innefattar uttalanden respektive uttalanden och/eller meddelanden som uttrycker hot eller missaktning riktade mot den i lagrummet angivna personkretsen.

Spridning
Ursprungligen gällde att straffbarheten var begränsad till sådana fall då ett uttalande direkt riktar sig till allmänheten eller i övrigt till en större krets. Genom lagstiftning år 1970 utvidgades det straffbara området så att det inte krävdes mer än att meddelandet spreds bland allmänheten. Utvidgningen skedde för att även kampanjer som fördolda förs genom upprepade uttalanden skulle vara straffbara (Brottsbalken, En kommentar, Norstedts 1998 sid 16:40f). Bestämmelsen har fått sin i denna del gällande lydelse år 1988 då straffansvaret ytterligare utvidgades. Kravet att uttalandet eller meddelandet görs offentligen eller sprids bland allmänheten har borttagits. Av förarbetena framgår att det numer skall räcka att uttalandet eller meddelandet sprids. Samhället skulle därigenom slå fast att uttalanden eller meddelanden som uttrycker rasförakt är oacceptabla så snart de förekommer utanför den rent privata sfären. För straffansvar krävs enligt förarbetena att uttalandet eller meddelandet gjorts tillgängligt för mer än endast ett fåtal personer. Det straffbara området omfattar således uttalanden eller meddelanden som når ut till en grupp av personer, som utgör mer än ett fåtal, utan att man kan säga att det sker offentligt eller bland allmänheten (NJA II 1988 sid. 541). Syftet med denna ändring var att verksamhet av rasistiska organisationer skall förhindras. Kriminaliseringen omfattar inte yttranden inom den helt privata sfären. Utanför denna sfär är det otillåtet att sprida yttranden som uttrycker hot eller missaktning mot folkgrupp på grund av bl.a. ras. Spridning av rasistiska uttalanden inom en förening är straffbar (Brottsbalken, En kommentar, Norstedts 1998 sid 16:41).
Avgörande för att straffbarhet skall föreligga är hur spridningsrekvisitet i 16 kap 8 § brottsbalken skall tolkas. Frågan gäller närmare bestämt om det är tillräckligt att de i målet aktuella alstren har bjudits ut till mer än ett fåtal personer som inte kan anses tillhöra den privata sfären eller om det krävs övertygande bevisning om att ett visst antal exemplar försålts - och måhända även avlyssnats - för att straffansvar skall inträda. Spridningsbegreppet behandlades som ovan har nämnts senast i samband med att det straffbara området utvidgades. Av vad som då uttalades framgår att spridningsbegreppet i straffstadgandet om hets mot folkgrupp är avsett att ha samma innebörd som motsvarande begrepp i stadgandet om barnpornografibrott i 16 kap 10 a § brottsbalken (NJA II 1988 sid 541). Därav följer att spridning till en början är avsedd att omfatta sådana förfaranden som - när det är fråga om tryckt skrift - täcks av den i TF stadgade spridningsrätten (6 kap 1 §), dvs åtgärder som innefattar att framställningen hålls till salu eller distribueras på annat sätt (jfr prop 1978/79:179 sid 59 och 62). Motsvarande får anses gälla på YGL:s område. Tingsrätten delar uppfattningen att spridningsbegreppet i straffstadgandet bör ges en sådan vidsträckt tolkning - det bör dock anmärkas att systematiken i 16 kap brottsbalken inte är helt entydig, jfr straffstadgandet i 16 kap 5 § om uppvigling .
Hans Petersson och Erik Nilsen har vidgått att «Ragnarock Records» haft ett antal exemplar av ljudupptagningarna «Landser, Republik der Strolche» och «Open Season, Frontline Fighters» till försäljning och att några enstaka exemplar sålts och Erik Nilsen har därutöver vidgått att ljudupptagningarna annonserats i ett nyhetsblad som tryckts i ett antal hundra exemplar. Av deras sålunda lämnade uppgifter och vid en samlad bedömning av vad som framkommit i målet finner tingsrätten att de aktuella alstren - redan genom att ha annonserats på nyss beskrivna sätt - lämnats ut på ett sätt som medför att de har spritts i den mening som krävs för att straffansvar skall inträda. Peter Andersson har vidgått att han sålt enstaka exemplar av samtliga aktuella ljudupptagningar under sammankomsten i Tuna bygdegård samt att han vid samma tillfälle haft exemplar av videobandet på försäljningsbordet. De aktuella alstren har enligt tingsrättens mening - redan genom att Peter Andersson bjudit ut dem till försäljning under en sammankomst som ostridigt bevistats av cirka 50 personer - lämnats ut på ett sätt som medför att de har spritts i den mening som krävs för att straffansvar skall inträda.

Hot och/eller missaktning
Tingsrätten finner inledningsvis att de åtalade texterna med nedan angivna undantag i huvudsak är hörbara liksom att texterna - med något enstaka undantag - är riktigt återgivna och översatta i den utskrift som finns som bilaga 1 till stämningsansökan (domsbilaga 1).
Enligt tingsrättens mening bör varje åtalat spår anses som en brottsenhet. JK:s nedan närmare angivna brottspåståenden under respektive spår är således att anse som en närmare exemplifiering av varje åtalad gärning och inte en begränsning av ansvarspåståendena.
Ordet «hot» i lagtexten är att förstå enligt gängse språkbruk. Med hot avses alltså inte bara vad som kriminaliserats under brottsbeteckningarna olaga hot eller olaga tvång (4 kap 4 och 5 §§ brottsbalken). Med uttrycket missaktning avses att även andra kränkande omdömen än sådana som kan bedömas som som förtal eller smädelser skall vara straffbara. För straffbarhet räcker att ett uttalade om t ex en viss folkgrupp är nedsättande för gruppens anseende. Även företeelser som innebär att en viss ras eller folkgrupp förlöjligas faller praktiskt taget alltid in under bestämmelsen (Brottsbalken, En kommentar, Norstedts 1998 sid 16:36 f).

«Landser; Republik der Strolche» (Peter Andersson, Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen)
spår 4; «Mord in Ahrensbök» - «Mord i Ahrensbök» (domsbilaga 1 sid 1)
JK har påstått att texten utgör sådan missaktning som avses i straffstadgandet och att missaktningen riktar sig mot turkar.
Enligt tingsrättens mening uttrycker refrängen och verserna två och tre missaktning mot turkar, dels genom att en turk uppges vara mördare och «ute efter blod», dels genom att någon «ser på tyska gator turkligor bråka» Genom refrängen och nyssnämnda citat ger texten i sin helhet uttryck för sådan missaktning.
spår 6; «Signal zum Aufstand» - «Signal till upproret» (domsbilaga 1 sid 2)
JK har påstått att texten utgör sådan missaktning som avses i straffstadgandet och att missaktningen riktar sig mot grupper av invandrare och asylsökande.
Enligt förarbetena utgörs den av bestämmelsen skyddade kretsen inte enbart av folkgrupper av bestämt nationellt eller etniskt ursprung. Den omfattar även invandrare som grupp och för straffbarhet krävs således inte att någon uttrycklig folkgrupp utpekas ( se NJA II 1982
s 146 ff). Enligt tingsrättens mening får textens primära syfte anses vara att kritisera den tyska regeringens invandringspolitik och är därmed såsom politisk åsikt inte straffbar. Emellertid utgör första versens strofer «Detta verkar som en magnet på avskummet i våra herreländer, och alla kommer dom hit, dessa arma, förföljda drognyllen» och orden «annars skulle dessa fästingar inte längre kunna gotta sig på tysk bekostnad» i refrängen, missaktning som riktar sig mot grupper av invandrare och asylsökande.
spår 9; Xenophobia - «Xenofobi» (domsbilaga 1 sid 3)
JK har påstått att dels texten utgör sådan missaktning som avses i straffstadgandet, dels att strofen «Här går det inte att springa undan, här är stopp, här krossar vi dom» och refrängen utgör sådant hot, samt att missaktningen och hotet riktar sig mot vietnameser.
Enligt tingsrättens mening ger texten i hörbara delar genom uttrycken «..tar dom livet av varandra» och «cigarettmaffian» i förening med refrängen uttryck för att vietnameser i gemen skulle vara brottsliga. Texten ger i sín helhet uttryck för missaktning och ett djupgående förakt mot denna grupp av människor. Tingsrätten finner vidare att texten - i av JK angivna delar - uttrycker straffbart hot riktad mot nyssnämnda folkgrupp. Texten innefattar en uppmaning om att vietnameserna skall «krossas» och vidare uppmanas de att försvinna till Saigon.
spår 11; «Afrikalied» - «Afrikasång» (domsbilaga 1 sid 4-5)
JK har påstått att dels texten utgör sådan missaktning som avses i straffstadgandet, dels att strofen «Är det någon som misshagar er, skicka ut den på havet.» utgör sådant förtäckt hot, samt att missaktningen och hotet riktar sig mot afrikaner bosatta i Tyskland.
Peter Andersson, Hans Petersson och Bert-Ove Rasmussen har vitsordat att texten utgör sådant hot och sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening anspelar texten på människor som tillhör den svarta befolkningen. Texten i sin helhet ger - framför allt genom det sätt på vilket ordet «apor» används - uttryck för missaktning och djupgående förakt mot denna befolkning. Texten ger också - på sätt JK påstått - uttryck för hot genom att den uppmanar till att människor som tillhör den svarta befolkningen skall skickas ut från Tyskland.
spår 13; «Schala-lala-li (Waffen fur alle)» - «Vapen åt alla» (domsbilaga 1 sid 6-7)
JK har påstått att texten ger uttryck för sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig mot dels turkar, dels invandrare från tredje världen.
Textens två första verser är till vissa delar ohörbara. Enligt tingsrättens mening uttrycker texten ett hot riktat mot turkar och invandrare från tredje världen genom refrängen «vapen åt alla» sammantagen med tredje versens «Varje liten turk har här en frän bomb» och femte versens «en vacker dag överfaller oss en miljonarmé av hungrande från tredje världen. Hur vill ni stoppa dem med era argument? Vore det då inte bättre med bössor i händerna? Och tjänar då inga övertalningsförsök något till, då hämtar jag helt enkelt min bazooka och blåser alla väck». I texten uppmanas således den inhemska befolkningen att med vapenvåld stoppa invandringen av dessa grupper av människor, vilket är att uppfatta som ett hot mot dem.
«For Segregationists only Volume 2» (Peter Andersson)
spår 1; «The South´s gonna rise again» - «Södern kommer igen» (domsbilaga 1 sid 8)
JK har påstått att följande mening «En nigger är bara en nigger» ger uttryck för sådan missaktning som avses i straffstadgandet och att missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Ordet «nigger» är enligt gängse språkbruk i sig att betrakta som nedsättande, låt vara att det kan förekomma fall där ordet används på ett neutralt sätt. Enligt tingsrättens mening måste den åtalade meningen ses i sitt sammanhang. Den förekommer på en ljudupptagning på vilka, i enlighet med vad som anförs nedan, åtskilliga uttalanden som är att anse som nedsättande förekommer. Ordet har således använts i ett sådant sammanhang eller på sådant sätt som får anses uttrycka missaktning mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
spår 6; « We don´t want niggers in our schools» - «Vi vill inte ha niggrer i våra skolor» (domsbilaga 1 sid 8-9)
JK har påstått dels att texten ger uttryck för ett sådant förtäckt hot som avses i straffstadgandet, eftersom segregation förordas, dels att ordet «nigger» ger uttryck för sådan missaktning, och att hotet och missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Enligt tingsrättens mening kan inte förordandet av segregation som genomsyrar texten anses innefatta hot mot människor som tillhör den svarta befolkningen. Ordet «nigger», som genomgående används som beteckning på nyssnämnda grupp av människor, ger dock uttryck för missaktning och ett djupgående förakt mot dessa personer.
spår 7; «Nigger - nigger» - «Nigger - nigger» (domsbilaga 1 sid 9-11)
JK har påstått att texten utgör sådant hot (särskilt andra versen och meningen «le´ts beat the end of a lazy pea (?)» - «kom så klår vi upp dem») och sådan missaktning (särskilt första versen) som avses i straffstadgandet och att hotet och missaktningen riktar sig mot människor som bor i Amerikas sydstater och som tillhör den svarta befolkningen.
.
Peter Andersson har vitsordat att texten utgör sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening består texten i allt väsentligt av uttalanden och uttryck, bl a «nigger» som är nedsättande för den utpekade gruppen av människor, personer tillhörande den svarta befolkningen, och texten i sin helhet präglas av ett djupgående förakt mot dessa personer. Beträffande det påstådda hotet sägs enligt tingsrättens mening i den av JK särskilt utpekade meningen rätteligen följande: «let´s beat the end of a NAACP» - «kom så klår vi upp en NAACP:are». I medborgarrättsrörelsen NAACP ingick inte bara färgade personer utan också vita, varför hänsyftningen till NAACP inte i sig kan anses utgöra hot riktat mot förstnämnda grupp av personer. De föregående raderna «De kan lika gärna ge upp sin kamp, ingen federal domare kan göra dem vita, det är upp till dig och mig» medför dock att hotet riktas mot färgade.
spår 8; «NAACP Prayer» - «NAACP-bönen» (domsbilaga 1 sid 11-12)
JK har påstått att texten uttrycker sådan missaktning som avses i straffstadgandet och att missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen
Enligt tingsrättens mening får textens primära syfte anses vara att kritisera medborgarrättsgruppen NAACP:s verksamhet. Enligt tingsrättens mening uttrycker dock i vart fall dels «ja, och han dukar upp bordet för mig när vita människor ser på, han smörjer mitt krulliga huvud med hårpomada som får håret att bli rakt», dels «och jag skall bo i subventionerade bostäder för alltid» missaktning för färgade.
spår 9; «Who likes a nigger» - «Vem gillar en neger» (domsbilaga 1 sid 12-13)
JK har påstått att texten uttrycker sådan missaktning som avses i straffstadgandet - t ex raden «Det är inte så stor skillnad på en neger och en åsna» och att en neger används som alligatorbete - och att missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Peter Andersson har vitsordat att texten utgör sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening innehåller texten uttalanden - bl a de exempel som JK anfört - som är att anse som både nedsättande och föraktfulla och avsedda att förlöjliga människor som tillhör den svarta befolkningen. Sammantaget ger texten i sin helhet uttryck för missaktning och ett djupgående förakt mot denna folkgrupp.
spår 10; «Nigger Hatin´ Me - «Negerhatande mig» (domsbilaga 1 sid 14-16)
JK har påstått att flera textverser utgör sådant hot och/eller missaktning som avses i straffstadgandet och att hotet och missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Peter Andersson har vitsordat att texten utgör sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening finns ett antal uttalanden i texten som uttrycker hot - t ex «stick fram din svarta skalle så ska jag skjuta av den» i sjätte versen - och missaktning - t ex ordet «nigger» som genomgående används i texten på ett nedsättande och föraktfullt sätt - mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
spår 11; «Ship those niggers back» - «Skicka tillbaka niggrerna» (domsbilaga 1 sid 16-20)
JK har påstått att dels textens refräng - i vilken det talas om «apor» - innefattar sådan missaktning, dels texten genom bl a uttrycket «skicka tillbaka dem» innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet och missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Peter Andersson har vitsordat att texten utgör sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening anspelar texten på människor som tillhör den svarta befolkningen. Texten i sin helhet ger uttryck för missaktning och ett djupgående förakt mot denna folkgrupp, framför allt genom det sätt på vilket ordet «apor» och andra liknelser används. Texten ger också - på sätt JK påstått - uttryck för hot mot dessa personer genom att den uppmanar till att människor som tillhör den svarta befolkningen skall skickas tillbaka till Afrika. Missaktningen och hotet förstärks genom att bl a ljud av prygling lagts in mellan versraderna.
spår 12; «We is non violent niggers» - Vi är fredsälskande niggrer (domsbilaga 1 sid 20-21)
JK har påstått att texten - i hörbara delar - uttrycker sådan missaktning som avses i straffstadgandet och att missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen. Missaktningen uttrycks genom att denna grupp av människor tillskrivs negativa egenskaper. De påstås bl a vara mordlystna (i refrängen), tjyvlyssnande och nedsmutsande (andra versen).
Enligt tingsrättens mening anspelar texten på människor som tillhör den svarta befolkningen. Texten är i vissa delar ohörbar. I de delar texten kan uppfattas ger den dock uttryck för missaktning, bl a på sätt JK påstått. Ordet «nigger», som i stort sett genomgående används som beteckning på nyssnämnda grupp av människor, ger uttryck för missaktning och djupgående förakt mot dessa personer.
spår 16; «Move them niggers north» - «Flytta niggrerna norröver» (domsbilaga 1 sid 22-23)
JK har påstått att texten uttrycker dels sådan missaktning som avses i straffstadgandet genom att människor som tillhör den svarta befolkningen jämställs med «slödder»(första versen), dels sådant hot genom att texten uppmanar sydstatare att tvångsförflytta denna folkgrupp till nordstaterna.
Enligt tingsrättens mening anspelar texten på människor som tillhör den svarta befolkningen. Texten uttrycker, bl a på sätt JK påstått, missaktning för denna befolkningsgrupp. Ordet «nigger», som i stort sett genomgående används som beteckning på nyssnämnda grupp av människor, ger uttryck för missaktning och djupgående förakt mot dessa personer. Texten uttrycker också straffbart hot genom att den ger uttryck för uppfattningen att den svarta befolkningen skall tvångsförflyttas.
spår 18; «She ran off with a nigger» - «Hon rymde med en nigger» (domsbilaga 1 sid 24-25)
JK har påstått att texten ger uttryck för sådan missaktning som avses i straffstadgandet, dels genom uttrycken «nigger» och «svarting», dels genom att den berättelse som skildras i texten förlöjligar kärleken mellan en vit kvinna och en svart man, och att missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Enligt tingsrättens mening anspelar texten i vissa delar på människor som tillhör den svarta befolkningen. Tingsrätten anser att texten beskriver ett förhållande mellan en vit man och en svart kvinna och att den inte i sig uttrycker sådan missaktning som påstås. Orden «nigger»,«svarting»och «hynda», som nämns i texten används emellertid på sätt som uttrycker missaktning och ett djupgående förakt mot färgade.
«Open Season, Frontline Fighters» (Peter Andersson, Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen)
spår 2; «It´s time» - «Det är dags» (domsbilaga 1 sid 26-27)
JK har påstått att texten innefattar sådant straffbart hot som avses i straffstadgandet genom att den anspelar på att igångsätta sådan utrotning av människor som förekom under andra världskriget, och att hotet riktar sig mot judar och till viss del mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Peter Andersson, Hans Petersson och Bert-Ove Rasmussen har vitsordat att texten innefattar sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening innefattar texten genom refrängen « Det är dags, att spänna upp taggtråden, värma upp ugnarna, sätt igång boskapsvagnarna, och slå ner lögnarna» och
bl a raderna «vi måste få in dem i lägret igen, så packa in judarna i boskapsvagnarna igen» (första versen) och «det är de som är rasförädare, färgade och judar, deras plats ska intas av andra, det är dags för dem att förlora» (andra versen) uttalade hot och ett djupgående förakt riktat mot judar och personer som tillhör den svarta befolkningsgruppen.
spår 3; «Open season» - «Jaktsäsong» (domsbilaga 1 sid 27-28)
JK har påstått att texten riktar sig mot människor som tillhör den vita befolkningen som beblandar sig med andra raser och att ordet «niggrer» används i texten på sätt som är nedsättande för människor som tillhör den svarta befolkningen.
Peter Andersson, Hans Petersson och Bert-Ove Rasmussen har vitsordat att texten innefattar sådant hot/och eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening är textens primära syfte att kritisera människor som tillhör den vita befolkningen som beblandar sig med andra raser. Orden «niggrer» och «nigger» som nämns i texten uttrycker dock missaktning och ett djupgående förakt mot personer som tillhör den svarta befolkningen.
spår 5; «Invasion» - «Invasion» (domsbilaga 1 sid 29)
JK har påstått att texten innefattar sådant hot och sådan missaktning som avses i straffstadgandet genom att texten dels anspelar på att åter igångsätta den judeutrotning som förekom under andra världskriget och att hotet och missaktningen riktar sig mot asiater och människor som tillhör den svarta befolkningen.
Peter Andersson, Hans Petersson och Bert-Ove Rasmussen har vitsordat att texten innefattar sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening ger texten - framför allt genom refrängen «Det finns bara en sak att göra, man har gjort det förr med de onda judarna, låt dem smaka på Zyclon-B, det är dags för Australien att bli fritt» uttryck för uttalade hot riktat mot judar, asiater och personer som tillhör den svarta befolkningen. Genom uttrycken «gulingar», «de onda judarna» och «niggrer» uttrycks också missaktning och ett djupgående förakt för nämnda grupper av människor.
spår 6; «Apeman» - «Apman» (domsbilaga 1 sid 30-31)
JK har påstått att texten innefattar en mängd nedsättande uttryck som uttrycker sådan missaktning som avses i straffstadgandet bl a «apman» och textraden i första versen «man känner stanken av dem på flera mils håll» och att missaktningen riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen. Texten har också påståtts innefatta hot mot dessa personer, eftersom det i texten sägs att de skall fördrivas från den vite mannens land till deras bananland (jfr sista versen).
Peter Andersson, Hans Petersson och Bert-Ove Rasmussen har vitsordat att texten innefattar sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening anspelar texten på människor som tillhör den svarta befolkningen. Texten ger uttryck för missaktning och ett djupgående förakt mot denna folkgrupp, framför allt genom det sätt på vilket ordet «apman» och andra liknelser används. Texten ger också - på sätt JK påstått - uttryck för hot mot dessa personer genom att den uppmanar till att människor som tillhör den svarta befolkningen skall skickas tillbaka till Afrika.
spår 7; «Nightrider» - «Ryttaren i natten» (domsbilaga 1 sid 31-32)
JK har påstått att texten i hörbara delar uppmanar lyssnaren att ansluta sig till Ku Klux Klan och att den i första versen innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet är riktat mot judar.
Texten är i vissa delar ohörbar. Enligt tingsrättens mening innefattar första versens hörbara delar «Den nattliga ryttaren kommer, han komer för att hämta dig..han kommer för att hämta dig också, jude..» ett uttalat hot riktat mot judar.
spår 11; «White justice» - « Vit rättvisa» (domsbilaga 1 sid 33-34)
JK har påstått att texten - i hörbara delar - uttrycker sådan missaktning, t ex genom uttrycken «niggerdjäveln» och «apan», och sådant hot, genom det sammanhang orden «hans rättvisa kommer att rensa upp i den här staden» används, som avses i straffstadgandet och att missaktningen och hotet riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen.
Texten är i vissa delar ohörbar. I de delar texten kan uppfattas innefattar den enligt tingsrättens mening - på sätt JK påstått - såväl hot som missaktning mot personer som tillhör den svarta befolkningen och att de liknelser som används om denna folkgrupp uttrycker ett djupgående förakt för dem.
spår 12; «Nigger hunt» - «Niggerjakt» (domsbilaga 1 sid 35)
JK har påstått att de rader i texten som är hörbara innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningsgruppen.
Texten är i huvudsak ohörbar. Enligt tingsrättens mening innefattar ordet «niggerjakt» och meningen »häng honom högt» sedd i sitt sammanhang uttalade hot riktade mot människor som tillhör den svarta befolkningen och meningen «den där niggern lär sig aldrig» och ordet «nigger» utrycker missaktning och ett djupgående förakt mot nämnda befolkningsgrupp.
Spår 14; Blood sucker» - «Blodsugare» (domsbilaga 1 sid 35)
JK har påstått att texten i hörbara delar uppmanar lyssnaren att «bränna ner asiatens kontor» och att den således innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig mot asiatiska invandrargrupper.
Enligt tingsrättens mening är texten till stor del ohörbar. I hörbara delar innefattar den hot mot asiater. Texten innehåller också bl a genom meningen «en sketen liten asiat» missaktning mot nämnda grupp av människor.
«Blood & Honour, volume two» (Peter Andersson)
spår 4; «Exterminate ya - no remorse» - «Utrotning» (domsbilaga 1 sid 36-37)
JK har påstått att texten innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig främst mot judar men också mot asiater och människor som tillhör den svarta befolkningen.
Peter Andersson har vitsordat att texten utgör sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening innefattar texten både uttalade hot och missaktning mot judar, asiater och människor som tillhör den svarta befolkningen, bl a genom följande rader i refrängen «Vad ska vi göra med juden? Så här ska vi göra: Vi tar reda på en judeutrotare, en förintare, en förbrännare, en kremerare» och första versen «Vi måste förstöra, nationernas gift, vi måste förgöra, niggrer och asiater..vi måste se till att juden är död för gott.»
spår 10; «White revolution is the only solution» - «Vit revolution är den enda lösningen» (domsbilaga 1 sid 38-39)
JK har påstått att texten anspelar på vad som hände under «Kristallnatten», att texten innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig mot judar.
Enligt tingsrättens mening medför bl a den anspelning på «Kristallnatten» som sker i texten «Ska vi ta emot order från ett gäng sketna judar? Michel Howard och hans judar, Se er för på Kristallnatten» sammantaget med refrängen «Vit revolution är den enda lösningen»att texten innefattar hot och uttrycker missaktning och ett djupgående förakt riktat mot judar.
spår 12; «When the boat comes in» - «När båten kommer i hamn» domsbilaga 1 sid 40-41)
JK har påstått att texten handlar om en strid mellan Storbritanniens «vita och svarta befolkning» och att texten innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig mot människor som tillhör den svarta befolkningen i Storbritannien.
Peter Andersson har vitsordat att texten utgör sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening innefattar texten, bl a genom raderna «De försöker ta vårt land och ge det till de svarta, nu har vi fått nog, vi ska återta vårt land för vi säger:» (första versen) som följs av refrängen «Nigger, nigger, hoppa på båten, nigger, nigger ro, nigger, nigger, stick härifrån, nigger, nigger, stick, stick, stick», hot riktade mot människor som tillhör den svarta befolkningen. Även sista versen sammantagen med refrängen innefattar nyssnämnt hot. «Nigger» uttrycker missaktning och ett djupgående förakt mot nämnda befolkningsgrupp.
spår 14; «In Z.O.G. you trust» - «Du tror på Z.O.G.» (domsbilaga 1 sid 42-43)
JK har påstått att texten innefattar sådant hot som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig mot judar.
Peter Andersson har vitsordat att texten utgör sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet.
Enligt tingsrättens mening innefattar texten uttalade hot riktat mot judar, bl a genom första versen «De tar ifrån oss vårt land, förstör allt vi har, låt oss kämpa till döden, och hämnas på judarna, de vill inte arbeta, de bara tar, deras uppfattning om att ha kul, är att plundra en marknad» och tredje versen som är i stort sett identisk med den första. Viidare uttrycker nyssnämnda verser missaktning och ett djupgående förakt riktat mot nämnda grupp.
«Kriegsberichter, Video Magazine, volume 1” (Peter Andersson)
JK har påstått att videofilmen i åtalade delar (se domsbilaga 2) innefattar sådant hot och sådan missaktning som avses i straffstadgandet och att hotet riktar sig främst mot judar men också färgade samt att det förhärligande av den vita rasen som också förekommer innebär både hot och missaktning mot övriga folkgrupper.
Enligt praxis utgör bl a de hakkors och de s.k. «Hitler-hälsningar» som förekommer i olika sammanhang i filmen sådana meddelanden som omfattas av lagbestämmelsen. Bl a ses i flera åtalade sekvenser sångare och/eller publik göra upprepade s.k Hitlerhälsningar i lokaler behängda med hakkorsflaggor och även s.k. «Sieg Heil»-rop hörs. Sett i sin helhet har agerandet en tydlig koppling till nazismen och till de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt som innebär en nedvärdering av andra folkgrupper (jfr bl a NJA 1996 s 577). Det förhärligande av den vita rasen och de nedsättande uttryck som används om judar och färgade utgör också sådan missaktning som avses i straffstadgandet (NJA II 1970 s 523 och 1982 s 147). Vidare utgör enligt tingsrättens mening bl a filmens nazistpropaganda och det förordande av den vita rasens överhöghet gentemot andra folkgrupper straffbart hot som riktar sig främst mot judar men även mot övriga
folkgrupper.

Sammanfattningsvis kan i denna del konstateras att tingsrätten funnit att samtliga spår på ljudupptagningarna och samtliga sekvenser på videofilmen innehåller sådant hot och/eller sådan missaktning som avses i straffstadgandet. Enligt tingsrättens mening är det uppenbart att vad som uttrycks genom nyssnämnda alster inte - genom åberopande av den konstnärliga friheten - ryms inom yttrandefrihetens ramar.

Uppsåt
I målet har de tilltalade gjort invändningar av innebörd att de inte haft uppsåt till eventuell brottslighet emedan de inte känt till det närmare innehållet i de alster som de - enligt vad tingsrätten ovan funnit - har spritt. Enligt i 6 kap 7 § YGL skall den som är ansvarig för ett yttrandefrihets anses haft kännedom om innehållet i framställningen och anses ha medgett dess offentliggörande. Denna regel överenstämmer med uppsåtsregeln i 8 kap 12 § TF. De uttalanden som gjorts om 8 kap 12 § TF i praxis, doktrin och förarbeten får anses äga giltighet jämväl i fråga om sådana framställningar varom nu är fråga. I doktrinen uttalas att skälet till att uppsåtspresumtion har införts är att de som kan ställas till ansvar för tryckfrihetsbrott sällan kan visas ha sådan kännedom om innehållet i en skrift att de kan beslås med uppsåt i straffrättslig mening. Uppsåtspresumtionen kan inte - annat än möjligtvis vid extrema förhållanden - motbevisas och vid bedömningen skall inga subjektiva omständigheter hos den ansvarige beaktas (jfr Axberger, Tryckfrihetens gränser, 1984 sid 97). I praxis har också fastställts att det tryckfrihetsrättsliga ansvaret är att betrakta som formellt och att det tryckfrihetsrättsliga straffansvaret således kan liknas vid ett rent strikt straffansvar (jfr NJA 1991 sid 155). Vad som nu har sagts gäller också på det yttrandefrihetsrättsliga området. Tingsrätten finner därför att Peter Andersson, Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen skall anses ha haft kännedom om innehållet i framställningarna.

Påföljdsfrågorna
Peter Andersson förekommer under två avsnitt i kriminalregistret. Han dömdes av Enköpings tingsrätt den 3 december 1987 för misshandel och brott mot brandlagen till villkorlig dom. Han dömdes senast av Uppsala tingsrätt den 27 oktober 1988 för misshandel och våld mot tjänsteman till skyddstillsyn och fängelse i en månad varvid tidigare ådömd villkorlig dom undanröjdes och förordnades att ådömd skyddstillsyn avsåg även brotten i den tidigare domen.
Hans Petersson förekommer under 11 avsnitt i kriminalregistret. Han dömdes av Växsjö tingsrätt den 24 februari 1993 för försök till grov stöld och grovt rattfylleri och olovlig körning till fängelse i 10 månader varvid villkorligt medgiven frihet förklarades helt förverkad. Han dömdes senast av Oskarshamns tingsrätt den 19 oktober 1993 för bedrägligt beteende varvid förordnades att tidigare ådömt fängelse skulle avse även det nya brottet. Prövotiden utgick den 1 oktober 1996.
Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen förekommer inte i kriminalregistret.
I målet är fråga om yttrandefrihetsbrott vilket skett medelst spridning av ljudupptagningar (CD-skivor) och för Peter Anderssons vidkommande också en videofilm. Tingsrätten har funnit åtalet styrkt i sin helhet. Det rör sig om ett flertal spår på envar av ljudupp-tagningarna och ett flertal sekvenser på en videofilm. Det är således fråga om ett stort antal brott av ifrågavarande slag. Beträffande CD-skivorna och videofilmen kan konstateras att det huvudsakliga syftet med att sprida dem har varit att nå ut med uttalade rasistiska budskap vars innehåll är motbjudande och förkastligt. Bland annat det förhärligande av nazismen och det förordande av en upprepning av den massutrotning av vissa folkgrupper, framför allt judar, som skedde under det tyska Tredje rikets tid samt det visade förakt för och förlöjligande av färgade som sker genom texterna är sådana att de under inga omständigheter kan tolereras i samhället. Enligt tingsrättens mening är det uppenbart att brotten inte är att anse som ringa. Brottsligheten är av sådan art att någon annan påföljd än fängelse inte bör komma ifråga (jfr RH:1997:53).
Vid bestämmande av fängelsestraffens längd finns enligt tingsrättens mening skäl att bedöma Hans Peterssons, Bert-Ove Rasmussens och Erik Nilsens gärningar å ena sidan och Peter Anderssons gärning å andra sidan på olika sätt. Såsom inledningsvis har framgått har de förstnämnda spritt de i målet aktuella framställningarna inom en av dem för ändamålet bedriven mer omfattande organiserad verksamhet - «Ragnarock Records» och «Klubb Valhall». Det finns enligt tingsrättens mening anledning att se särskilt allvarligt på brott av nu aktuellt slag som bedrivs inom ramen för en organiserad verksamhet. Ett sådant synsätt får anses ligga i linje med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering vari Sverige åtagit sig att förbjuda dels organisationer som främjar och uppmuntrar till rasdiskriminering (artikel 4 b), dels verksamhet av nu nämt slag (artikel 4 a). Straffet för Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen bör sättas högre än för Peter Andersson vars gärning har bestått i att vid ett tillfälle sprida de aktuella framställningarna. Tingsrätten bestämmer fängelsetraffets längd för envar av Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen till tre månader och för Peter Andersson till en månad.

Övriga frågor
Med hänsyn till utgången i ansvarsdelen bör videofilmen «Kriegsberichter, Video Magazine, volume 1” och ljudupptagningarna «Landser, Republik der Strolche» «For Segregationists only, Volume 2” , «Open Season, Frontline Fighters» och «Blood & Honour, volume two» konfiskeras. Framställningarna utgör bevisning i målet såväl när det gäller Peter Anderssons brottslighet - hos vilken beslagen gjordes - som övrigas brottslighet såvitt avser framställningarna «Landser; Republik der Strolche» och «Open Season, Frontline Fighters». Beslagen skall därför bestå också som bevisbeslag i den omfattning som behövs till säkerställande av bevis för envars brottslighet.
I beslut av den 20 januari 1998 har - såvitt nu är av intresse - Mats Ardhe tillerkänts förskott på ersättning som offentlig försvarare för Peter Andersson med 35 217 kr, varav 35 120 kr för arbete (35 timmar) och 97 kr för utlägg. Stefan Rosell har tillerkänts förskott på ersättning som offentlig försvarare för Erik Nilsen med 52 477 kr, varav 28 000 kr för arbete (28 timmar), 14 560 kr för tidsspillan och 9 483 kr för utlägg. Bengt Sörman har tillerkänts förskott på ersättning som offentlig försvarare för Hans Petersson med 35 137 kr, varav 35 040 kr för arbete (cirka 35 timmar) och 97 kr för utlägg. Kerstin Koorti har tillerkänts förskott på ersättning som offentlig försvarare för Bert-Ove Rasmussen med
32 314 kr, varav 26 104 kr för arbete (26 timmar), 5 460 kr för tidsspillan och 750 kr för utlägg.
Vid denna förhandling har Mats Ardhe yrkat ersättning för arbete med 16 656 kr
(16 timmar). Stefan Rosell har yrkat ersättning med 26 090 kr, varav 13 533 kr för arbete (13 timmar), 7 600 kr för tidsspillan och 4 957 kr för utlägg. Bengt Sörman har yrkat ersättning för 15 timmars arbete med 15 615 kr. Kerstin Koorti har yrkat ersättning med
26 242 kr, varav 22 902 kr för arbete (22 timmar) och 3 340 kr för tidsspillan. Ersättning för arbete har således tillhopa yrkats av Mats Ardhe för 51 timmar, Stefan Rosell för
41 timmar, Bengt Sörman för 50 timmar och Kerstin Koorti för 48 timmar.
De yrkade beloppen får med hänsyn till målets art och omfattning anses skäliga.
Envar av Peter Andersson, Hans Petersson, Bert-Ove Rasmussen och Erik Nilsen skall utge lagstadgad avgift enligt lagen om brottsofferfond samt återbetala del av kostnaderna för försvarare.

HUR MAN ÖVERKLAGAR,
se domsbilaga 3 (Dv 400) Överklagande ställs till Svea hovrätt och skall ha inkommit till tingsrätten senast den 23 november 1998.
På tingsrättens vägnar

Erik Lempert

Tilbake til hovedsiden | Til toppen av dokumentet